Experiment med grundfärger

Vad man behöver för att skapa färgbilder

 

 

    

 

Undersök - med hjälp av fyra overheadfilmer - hur ljus och färger samspelar och blandas.

 

Overheadfilm för färgskrivare.

Tillgång till internetansluten dator.

Tillgång till färgskrivare. (Tänk på att använda film som är anpassad för just din skrivare!)

Enkelt förstoringsglas (lupp).

 

De fem första länkarna nedan leder till en och samma bild. Länk 5 ger bilden i fullt fyrfärgsutförande. I länkarna 1-4 är bilden färgseparerad, dvs. de fyra grundfärgerna (i fyrfärgstryck cyan, magenta, gul och svart) ligger var för sig.
1. Här ligger den cyanfärgade bilden.
2. Här ligger den magentafärgade bilden.
3. Här ligger den gula bilden.
4. Här ligger den svarta bilden.
5. Här ligger fyrfärgsbilden.
Skriv nu ut var och en av de fyra färgerna på var sin overheadfilm. Skriv till sist ut fyrfärgsbilden på en overheadfilm.

 

 

Lägg de fyra olikfärgade filmerna ovanpå varandra på ett vitt papper. (Var noga med att bilderna hamnar precis ovanpå varandra.) Vad ser du? Kombinera två eller tre olika färger. Vad ser du då? Jämför dina fyra filmer med den femte som innehåller alla färgerna. (Om du har tillgång till en overheadprojektor kan du projicera olika kombinationer av färger på en skärm eller på en vit vägg.)

Vitt ljus, t.ex. från solen eller från en glödlampa, innehåller alla färger. Våra ögon är dock bara känsliga för tre grundfärger; rött (R), grönt (G) och blått (B). Eftersom vi trots detta uppfattar hela spektrumet av färger betyder det att alla färger kan byggas upp av olika kombinationer av rött, grönt och blått. Det bästa sättet att övertyga sig om detta är att titta med förstoringsglas på en vanlig TV- eller datorskärm. Du ser då att skärmen bara består av olika starkt lysande röda, gröna och blåa punkter. I ett vitt fält lyser alla punkter starkt, i ett svart fält är alla punkterna släckta och i t.ex. ett gult fält lyser bara de röda och gröna punkterna. Hur de tre grundfärgerna RGB kan adderas för att skapa andra färger framgår av figuren.


Men vad var det då vi gjorde med overheadfilmerna? Där skapade vi ju en färgbild av fyra färger.
Titta lite närmare på figuren. Du ser då att tre av våra fyra ursprungliga färger finns där. Adderar vi grönt och blått ljus får vi färgen cyan, adderas blått och rött ljus fås magenta och adderas rött och grönt ljus får vi gult. Dessa tre färger, cyan (C), magenta (M) och gult (Y) bildar tillsammans med svart (K) grunden för det som kallas för subtraktiv färgblandning - en blandning som bygger på att färger subtraheras (i stället för att adderas). Denna typ av färgskapande är den som används t.ex. för att trycka färgbilder i en bok eller i en tidning - och som du också använder när du skapar färger med dina overheadfilmer!
Utgångspunkten för subtraktiv färgblandning är tillgången till vitt ljus. När vitt ljus (som innehåller alla färger) belyser t.ex. din gula film subtraheras allt blått ljus. Detta kan du förstå ur figuren ovan. Att filmen ser gul ur betyder ju att gult ljus reflekteras. Eftersom gult är en blandning av rött och grönt ljus är det i själva verket rött och grönt som reflekteras. Allt blått ljus subtraheras. Lägger du den cyanfärgade filmen ovanpå den gula subtraheras även det röda ljuset (cyanfilmen reflekterar bara grönt och blått). Kvar blir då bara grönt. Därför ser kombinationen av den gula och den cyanfärgade filmen grön ut.
I tabellen nedan kan du se hur man genom olika kombinationer av cyan, magenta och gul kan skapa de tre grundfärgerna (RGB) som våra ögon är känsliga för!



Var kommer då det svarta in i bilden? En yta som ser svart ut när den belyses med vitt ljus reflekterar inga färger (inget ljus) alls. Det betyder att man genom att kombinera cyan, magenta och gul borde kunna skapa svart. Det går bra att göra så, men de svarta områdena ser då lätt lite diffusa ut. För att öka kontrasten låter man därför svart vara den fjärde färgen när man trycker färgbilder.

Genom att variera mängden av de fyra olika färgpigmenten skapar man sedan alla olika färgnyanser. Om du tittar med förstoringsglas på en färgbild ur en bok eller en tidning ser du hur bilden är uppbyggd av olika stora punkter i de fyra grundfärgerna.

 

De båda typerna av färgblandning - additiv och subtraktiv - ligger alltså bakom de två helt olika sätten att skapa färger på en TV/datorskärm och i tryck. På TV-skärmen lyser de tre grundfärgerna rött, grönt och blått (RGB) mot oss från tusentals punkter. En nyans på TV-skärmen kan identifieras med sitt "RGB-innehåll" dvs. hur mycket av de tre grundfärgerna den innehåller.
För att vi ska se färger i en tryckt färgbild måste bilden belysas med vitt ljus. Från olika delar av bilden reflekteras sedan rött, grönt och/eller blått och resultatet blir att vi uppfattar färger. En nyans i en tryckt färgbild identifieras med sitt "CMYK-innehåll", dvs. hur mycket av de fyra tryckfärgerna som den innehåller.

Att vitt ljus är en förutsättning för att vi ska uppfatta tryckta färger kan du testa genom att ta med dig en tryckt färgbild ut och titta på den under en gul gatlykta, en s.k. natriumlampa. Från gatlyktan kommer endast gult ljus och det betyder att du kommer att uppfatta alla färger förutom den gula som grådaskiga.

 

 

2842 besök sedan 16 oktober 2012

ämnen | dokumentation

 

Materialet hämtat från och översatt med tillstånd av The Exploratorium, San Francisco http://www.exploratorium.edu av Nationellt Resurscentrum för Fysik, http://www.fysik.org